Högt blodtryck, eller hypertoni, innebär att trycket i blodkärlen är förhöjt över normala värden (över 140/90 mmHg). Tillståndet utvecklas ofta gradvis och kan bero på faktorer som ärftlighet, ålder, övervikt, stress, högt saltintag och brist på fysisk aktivitet. Primär hypertoni saknar tydlig orsak medan sekundär hypertoni orsakas av underliggande sjukdomar som njurproblem eller hormonella rubbningar.
Högt blodtryck kallas ofta "den tysta dödaren" eftersom symtom sällan märks förrän komplikationer uppstår. Vissa kan uppleva huvudvärk, yrsel, näsblod eller trötthet. Viktiga riskfaktorer inkluderar ålder över 40 år, familjehistoria, rökning, diabetes, höga kolesterolvärden, övervikt, stillasittande livsstil och överdriven alkoholkonsumtion. Obehandlad hypertoni ökar risken för stroke, hjärtinfarkt och njurskador.
Läkemedelsbehandling anpassas individuellt och kan inkludera flera olika läkemedelsgrupper:
Effektiv prevention inkluderar regelbunden fysisk aktivitet (minst 150 minuter per vecka), viktminskning vid övervikt, minskat saltintag, begränsad alkoholkonsumtion och rökstop. Stresshantering genom avslappningstekniker, tillräcklig sömn och en balanserad kost rik på frukt, grönsaker och fullkorn bidrar också till att förebygga och kontrollera högt blodtryck.
Kranskärlssjukdom uppstår när hjärtats egna blodkärl (kranskärlen) blir förträngda eller blockerade av ateroskleros - ansamling av fett, kolesterol och andra ämnen i kärlväggarna. Detta begränsar blodtillförseln till hjärtmuskeln. Huvudorsakerna inkluderar höga kolesterolvärden, rökning, diabetes, högt blodtryck, övervikt, brist på motion och genetisk predisposition. Tillståndet utvecklas gradvis över många år.
Hjärtinfarkt uppstår när kranskärlet blockeras helt och hjärtmuskelceller dör. Typiska varningssignaler inkluderar kraftig bröstsmärta som kan stråla ut i armar, nacke eller käke, andnöd, kallsvettig, illamående och yrsel. Vid misstanke om hjärtinfarkt ska 112 kontaktas omedelbart. Akutbehandling inkluderar syrgasbehandling, smärtlindring, blodförtunnande läkemedel och snabb transport till sjukhus för eventuell ballongvidgning eller annan reperfusionsbehandling.
Långsiktig medicinsk behandling vid kranskärlssjukdom syftar till att förebygga nya händelser och lindra symtom:
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte kan pumpa blod effektivt nog för att tillgodose kroppens behov. Det finns två huvudtyper: hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion (HFrEF) där pumpfunktionen är försämrad, och hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion (HFpEF) där hjärtats fyllnadsfunktion är påverkad. Båda formerna kräver olika behandlingsstrategier och noggrann medicinsk uppföljning för optimal patienthantering.
Vanliga symtom vid hjärtsvikt inkluderar andfåddhet, trötthet, bensvullnad och minskad fysisk prestationsförmåga. Diagnostik sker genom klinisk bedömning, EKG, ekokardiografi och blodprover inklusive NT-proBNP. Röntgen av lungorna kan visa tecken på vätskeretention. Tidig diagnos är avgörande för att kunna sätta in rätt behandling och förbättra patientens livskvalitet och prognos.
Behandling av hjärtsvikt bygger på flera läkemedelsgrupper som arbetar synergistiskt för att förbättra hjärtfunktionen och patientens symtom:
Prognosen vid hjärtsvikt varierar beroende på typ, svårighetsgrad och behandlingsrespons. Regelbunden uppföljning med läkare är nödvändig för att justera medicinering, övervaka njurfunktion och elektrolytbalans. Patientutbildning om symtomigenkänning och livsstilsförändringar är centralt för att förebygga försämring och sjukhusvistelser.
Hjärtrytmrubbningar omfattar ett brett spektrum av störningar i hjärtats elektriska system. Förmaksflimmer är den vanligaste arytmin, där förmaken flimrar oregelbundet. Andra typer inkluderar förmaksfladder, supraventrikulär takykardi, ventrikulär takykardi och bradyarytmier. Varje typ kräver specifik diagnostik och behandling. Symtom kan variera från hjärtklappning och andfåddhet till medvetslöshet i allvarliga fall.
Förmaksflimmer kan orsakas av högt blodtryck, hjärtsjukdom, hyperthyreoidism, alkoholmissbruk eller vara idiopatiskt. Den mest allvarliga komplikationen är stroke på grund av blodproppsbildning i förmaken. Risken bedöms med CHA2DS2-VASc-score som väger in faktorer som ålder, kön, hjärtsvikt, hypertoni, diabetes, tidigare stroke och vaskulär sjukdom. Tidig identifiering och riskstratifiering är avgörande för behandlingsbeslut och prevention av komplikationer.
Behandling av förmaksflimmer fokuserar på trombosprofylax och rytm- eller frekvenskontroll beroende på patientens situation:
Normala kolesterolvärden för friska vuxna är totalkolesterol under 5,0 mmol/L, LDL-kolesterol under 3,0 mmol/L och HDL-kolesterol över 1,0 mmol/L för män och 1,2 mmol/L för kvinnor. Triglycerider bör ligga under 1,7 mmol/L. Vid hjärt-kärlsjukdom eller diabetes rekommenderas lägre målvärden för LDL-kolesterol, ofta under 1,8 mmol/L eller ännu lägre beroende på riskprofil.
Förhöjda blodfetter ökar risken för ateroskleros, där fettavlagringar bildas i artärväggarna. Detta kan leda till hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp. Höga triglycerider ökar risken för akut pankreatit. Kombinationen av högt kolesterol, diabetes och högt blodtryck förstärker risken för allvarliga hjärt-kärlhändelser betydligt.
Statiner som atorvastatin, rosuvastatin och pravastatin är förstahandsval för att sänka LDL-kolesterol. De hämmar kroppens egen kolesterolproduktion och minskar inflammationen i kärlväggarna. Ezetimib blockerar kolesterolupptaget i tarmen och kan kombineras med statiner. PCSK9-hämmare är injektioner som används vid svår dyslipidemi eller statinintoleranse. Fibratderivat sänker främst triglycerider och kan höja HDL-kolesterol, används ofta vid kombinerade blodfettsrubbningar.
Minska intaget av mättat fett från kött och mejeriprodukter. Öka konsumtionen av fiberrik mat, fisk, nötter och olivolja. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar HDL-kolesterol och sänker triglycerider. Viktminskning vid övervikt och begränsat alkoholintag är viktiga faktorer för att normalisera blodfetterna.
Opåverkbara riskfaktorer inkluderar ålder, kön och ärftlighet. Påverkbara faktorer är högt blodtryck, diabetes, rökning, höga blodfetter, övervikt, stillasittande och stress. Kombinationen av flera riskfaktorer förstärker den totala risken exponentiellt. Tidig identifiering och behandling av riskfaktorer kan förebygga allvarliga hjärt-kärlhändelser och förbättra livskvaliteten betydligt.
Regelbundna hälsokontroller hjälper till att upptäcka och behandla riskfaktorer i tid. Blodtryck, blodfetter och blodsockernivåer bör kontrolleras enligt läkarens rekommendationer. Tidiga insatser kan förhindra utveckling av allvarliga hjärt-kärlsjukdomar och minska behovet av omfattande medicinering senare.
Regelbunden fysisk aktivitet, minst 150 minuter måttlig intensitet per vecka, stärker hjärtat och förbättrar cirkulationen. Medelhavskost med grönsaker, fisk, fullkorn och olivolja minskar inflammationen. Rökstopp är den viktigaste åtgärden för rökare - risken för hjärtinfarkt halveras redan efter ett år. Dessa livsstilsförändringar kan vara lika effektiva som läkemedelsbehandling.
Sök akut vård vid bröstsmärta, andnöd, domningar i arm, kraftig huvudvärk eller tal-/synrubbningar. Kontakta vårdcentral vid nya symtom som trötthet, svullnad eller oregelbunden puls. Regelbundna kontroller behövs vid kända hjärt-kärlsjukdomar.
Hjärtmediciner kan påverka varandra och andra läkemedel. Viktiga interaktioner inkluderar:
