Cancer är en sjukdom som uppstår när kroppens celler börjar växa och dela sig okontrollerat. Normalt växer och dör celler på ett ordnat sätt, men cancerceller förlorar denna kontroll och kan sprida sig till andra delar av kroppen. Processen kallas metastasering och innebär att cancerceller transporteras via blod- eller lymfsystemet till andra organ och vävnader.
I Sverige diagnostiseras årligen över 60 000 nya cancerfall. De fyra vanligaste cancerformerna utgör en betydande del av alla diagnoser:
Många cancerfall kan förebyggas genom att undvika kända riskfaktorer. Rökning är den enskilt största riskfaktoren och orsakar inte bara lungcancer utan även många andra cancerformer. Övervikt, alkoholkonsumtion, dålig kost och fysisk inaktivitet ökar också risken. Solskydd är viktigt för att förebygga hudcancer, medan vaccination mot HPV kan skydda mot livmoderhalscancer.
Tidig upptäckt av cancer ökar drastiskt möjligheterna till framgångsrik behandling. I Sverige finns organiserade screeningprogram för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjocktarmscancer. Dessa program erbjuds kostnadsfritt till personer i riskgrupper. Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i kroppen och söka vård vid misstänkta symtom.
Kirurgi är ofta den första och viktigaste behandlingsmetoden för många cancerformer. Målet är att helt avlägsna tumören och eventuell spridning till närliggande lymfkörtlar eller vävnader. Modern kirurgi använder allt mer minimalt invasiva tekniker som laparoskopi och robotkirurgi, vilket minskar komplikationer och förkortar återhämtningstiden för patienten.
Strålbehandling använder högenergistrålning för att förstöra cancerceller eller hindra dem från att växa. Den kan ges som primär behandling, före kirurgi för att krympa tumörer, eller efter kirurgi för att eliminera kvarvarande cancerceller. Modern strålbehandling är mycket precis och kan riktas specifikt mot tumörområdet samtidigt som frisk vävnad skyddas.
Kemoterapi innebär behandling med läkemedel som dödar cancerceller eller hindrar dem från att dela sig. Dessa cytostatikamedel cirkulerar i blodet och når därmed cancerceller i hela kroppen, vilket gör kemoterapi särskilt effektiv mot spridd cancer. Behandlingen kan ges som tabletter, infusion eller injektion, och kombineras ofta med andra behandlingsmetoder.
Immunterapi stärker kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancer. Denna behandlingsform har revolutionerat behandlingen av vissa cancertyper genom att hjälpa immunsystemet att känna igen och angripa cancerceller. Riktad terapi använder läkemedel som specifikt angriper molekylära mål i cancerceller, vilket gör behandlingen mer selektiv och ofta med färre biverkningar än traditionell kemoterapi.
Alkylerande medel utgör en grundläggande grupp av kemoterapiläkemedel som verkar genom att binda till DNA och förhindra celldelning. Cyklofosfamid används vid behandling av bröstcancer, lymfom och leukemi, medan Melfelan främst ordineras för myelom och vissa solida tumörer. Dessa läkemedel har visat sig särskilt effektiva i kombinationsbehandlingar och är en viktig del av svenska cancerbehandlingsprotokoll. Läkemedlen administreras vanligen intravenöst under kontrollerade former på onkologiska avdelningar.
Antimetaboliter efterliknar naturliga cellsubstanser och störer cancercellernas metabolism. Metotrexat blockerar folsyrametabolismen och används vid behandling av bröstcancer, lymfom och vissa leukemier. 5-Fluorouracil påverkar DNA-syntesen och är särskilt effektivt mot kolorektalcancer och andra gastrointestinala tumörer. Båda läkemedlen kräver noggrann övervakning av leverfunktion och blodvärden. Folsyra ges ofta som komplement till metotrexatbehandling för att minska biverkningar.
Antracykliner är potenta cytotoxiska läkemedel som interkalerar med DNA och hämmar topoisomeras II. Doxorubicin används vid behandling av bröstcancer, sarkom och hematologiska maligniteter, medan Epirubicin ofta föredras vid bröstcancer på grund av lägre kardiotoxicitet. Dessa läkemedel kan orsaka permanent hjärtskada, varför regelbunden hjärtfunktionsövervakning är obligatorisk. Kumulativ dos och tidigare hjärtsjukdom påverkar behandlingsbeslut.
Platinaderivat bildar tvärbindningar i DNA som förhindrar replikation. Cisplatin är effektivt mot testikelcancer, lungcancer och huvud-halscancer men kan orsaka njur- och hörselskador. Carboplatin har liknande effektivitet med mindre nefrotoxicitet. Oxaliplatin används främst vid kolorektalcancer i kombination med 5-fluorouracil. Prehydrering och noggrann njurfunktionsövervakning är nödvändiga under behandling med dessa läkemedel.
Taxaner stabiliserar mikrotubuli och förhindrar celldelning genom att störa mitosen. Paclitaxel utvinns från taxusträd och används vid bröst-, äggstocks- och lungcancer. Docetaxel är semisyntetiskt och visar aktivitet mot bröstcancer, prostatacancer och icke-småcellig lungcancer. Båda läkemedlen kräver premedikation med antihistaminer och steroider för att förebygga allergiska reaktioner. Perifer neuropati är en dosbegränsande biverkning.
Monoklonala antikroppar representerar en revolution inom cancerbehandling genom att specifikt rikta sig mot tumörassocierade antigener. Trastuzumab blockerar HER2-receptorn vid HER2-positiv bröstcancer och har dramatiskt förbättrat prognosen för dessa patienter. Rituximab riktar sig mot CD20-antigen på B-celler och används vid B-cellslymfom och vissa leukemier. Bevacizumab hämmar angiogenes genom att blockera VEGF och kombineras med kemoterapi vid kolorektalcancer, lungcancer och andra solida tumörer. Dessa behandlingar har:
Tyrosinkinashämmare blockerar specifika enzymer som driver cancertillväxt och har revolutionerat behandlingen av vissa cancerformer. Imatinib var det första läkemedlet i denna klass och transformerade prognosen för kronisk myeloisk leukemi genom att hämma BCR-ABL-proteinet. Gefitinib och Erlotinib riktar sig mot EGFR-mutationer vid lungcancer och erbjuder oral behandling med god livskvalitet. Dessa läkemedel kräver genetisk testning för att identifiera lämpliga patienter. Resistensutveckling kan uppstå och kräver alternativa behandlingsstrategier. Regelbunden övervakning av leverfunktion rekommenderas under behandling.
Hormonell behandling är grundstenen vid hormonreceptorpositiv bröstcancer och prostatacancer. Tamoxifen blockerar östrogenreceptorer och har använts i decennier med dokumenterat överlevnadsbenefit både som adjuvant och metastatisk behandling. Aromatashämmare som anastrozol, letrozol och exemestan blockerar östrogenproduktion hos postmenopausala kvinnor och har visat överlägsenhet jämfört med tamoxifen i vissa situationer. Behandlingstiden är vanligen 5-10 år. Benskörhet, ledvärk och vasomotoriska symtom är vanliga biverkningar som kräver proaktiv hantering för optimal behandlingsadhärens.
Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar av cancerbehandling som kan påverka livskvaliteten avsevärt. Moderna antiemetika som ondansetron och granisetron är effektiva läkemedel som blockerar serotoninreceptorer och hjälper till att kontrollera dessa besvärliga symtom. Dessa läkemedel ordineras ofta profylaktiskt före kemoterapibehandling och kan också användas vid behov när illamående uppstår.
Cancerrelaterad smärta kräver ofta en strukturerad behandlingsplan som följer WHO:s smärttrappa. Behandlingen börjar vanligtvis med icke-opioida smärtlindrande medel som paracetamol och NSAID-preparat. För svårare smärta används opioider som morfin, oxykodon eller fentanyl. Det är viktigt att smärtbehandlingen individualiseras och att patienter får adekvat information om korrekt användning och möjliga biverkningar.
Neutropeni, en minskning av vita blodkroppar, är en allvarlig biverkning av kemoterapi som ökar infektionsrisken. G-CSF-preparat som filgrastim stimulerar bildningen av neutrofiler i benmärgen och hjälper till att återställa immunförsvaret. Dessa läkemedel administreras vanligtvis som subkutana injektioner och kräver noggrann övervakning av blodvärden under behandlingen.
Nutritionsproblem är vanliga hos cancerpatienter och kan påverka behandlingsresultatet negativt. Viktnedgång, aptitlöshet och näringsbrister kräver aktiv behandling med kosttillskott, proteinrik kost och ibland läkemedel som stimulerar aptiten. Dietister och vårdpersonal arbetar tillsammans för att säkerställa att patienterna får tillräcklig näring under hela behandlingsperioden.
Säker hantering av cancerläkemedel i hemmet kräver särskild uppmärksamhet för att skydda både patienten och familjemedlemmar. Läkemedlen ska förvaras säkert, otillgängligt för barn, och enligt de specifika förvaringsanvisningarna. Vid hantering av tabletter eller kapslar bör man använda handskar och undvika att krossa eller dela medicinen om det inte uttryckligen är tillåtet.
Cancerbehandling kan medföra allvarliga biverkningar som kräver omedelbar uppmärksamhet. Patienter bör vara medvetna om varningssignaler och veta när de ska söka akut vård. Regelbunden uppföljning och kommunikation med vårdteamet är avgörande för säker behandling.
Det är viktigt att cancerpatienter vet när de ska kontakta sjukvården och har tydliga kontaktvägar till vårdteamet. Akuta symtom som feber, svår illamående, andnöd eller tecken på infektion kräver omedelbar bedömning. Patienter bör också kontakta vården vid frågor om läkemedelsbiverkningar eller om de är osäkra på dosering eller administration.
Sverige erbjuder omfattande stöd för cancerpatienter genom både offentlig sjukvård och frivilligorganisationer. Cancerfonden tillhandahåller information, ekonomiskt stöd och rådgivning. Regionala cancercentrum koordinerar vård och forskning, medan patientföreningar erbjuder peer-support och praktiska råd. Kuratorer och kontaktsjuksköterskor fungerar som viktiga länkar mellan patient och vårdteam genom hela behandlingsperioden.
