Astma är en kronisk luftvägssjukdom som påverkar miljontals människor världen över. Vid astma blir luftvägarna inflammerade och förträngs, vilket gör det svårt att andas normalt. Sjukdomen kännetecknas av återkommande episoder av andningsbesvär som kan variera i intensitet från milda till allvarliga.
De vanligaste symtomen på astma inkluderar:
Under ett astmaanfall blir symtomen akuta och intensiva. Luftvägarna svullnar kraftigt och producerar mer slem, vilket kan vara livshotande. Sök omedelbart vård vid svår andnöd, blåaktig färg på läppar eller fingrar, eller om inhalatorer inte ger lindring. Vid återkommande symtom är det viktigt att kontakta vårdcentral för utredning och behandling.
Astma delas in i olika typer baserat på utlösande faktorer och orsaker. Allergisk astma är den vanligaste formen och utlöses av allergiframkallande ämnen som pollen, kvalster, mögel eller djurpäls. Icke-allergisk astma däremot utlöses av faktorer som infektioner, stress, kall luft eller starka dofter utan allergisk koppling.
Ansträngningsutlöst astma uppträder specifikt vid fysisk aktivitet, medan säsongsrelaterad astma varierar med årstiderna och miljöfaktorer som luftfuktighet och temperatur.
För att fastställa astmadiagnos använder läkare flera undersökningar. Spirometri mäter lungkapacitet och luftflöde, medan topputandningsflödesmätning kontrollerar hur snabbt luft kan blåsas ut. Allergitest identifierar specifika utlösare genom hud- eller blodprov. Vid behov kan provokationstest utföras där lungfunktionen mäts efter exponering för misstänkta triggers under kontrollerade former på sjukhus.
På den svenska marknaden finns ett brett utbud av effektiva astmaläkemedel som hjälper patienter att kontrollera sina symtom och leva ett aktivt liv. Bronkdilaterare utgör grunden i astmabehandlingen och delas in i korttidsverkande preparat som Ventoline, Bricanyl och Airomir för akut lindring, samt långtidsverkande alternativ som Oxis och Foradil för daglig kontroll.
Inhalerade kortikosteroider som Flutide, Pulmicort och Alvesco är förstahandsval för att minska inflammation i luftvägarna. För många patienter erbjuder kombinationsläkemedel som Symbicort, Seretide och Foster optimal behandling genom att kombinera bronkdilaterare med kortikosteroider i en enda inhalator.
Vid svår astma kan systemiska läkemedel behövas, och det finns även receptfria alternativ och naturläkemedel som kan komplettera den konventionella behandlingen efter samråd med läkare.
Korrekt inhalationsteknik är avgörande för att astmaläkemedlen ska ge maximal effekt. Det finns huvudsakligen två typer av inhalatorer: doserade aerosoler som kräver koordination mellan aktivering och inandning, samt pulverinhalatorer som aktiveras av patientens egen inandning.
Börja med att skaka inhalatorn, andas ut helt, placera munstycket mellan läpparna och skapa täthet. Vid doserade aerosoler, tryck ned samtidigt som du andas in djupt och långsamt. Håll andan i 10 sekunder innan utandning.
Spacer-användning rekommenderas starkt för doserade aerosoler då det förbättrar läkemedelsupptaget och minskar biverkningar. Regelbunden dosering enligt behandlingsplan är fundamental för astmakontroll. Egenkontroll med topputandningsflödesmätare hjälper patienter att övervaka sin lungfunktion och identifiera försämringar tidigt, vilket möjliggör anpassning av medicineringen i samråd med vårdgivare.
Att identifiera och undvika personliga astmatriggers är grundläggande för en god astmakontroll. De vanligaste triggerfaktorerna inkluderar allergener i hemmet som kvalster, pollen och djurhår. För att minska exponering för kvalster rekommenderas specialöverdrag för madrasser och kuddar, regelbunden tvätt av sängkläder i minst 60°C, samt att hålla luftfuktigheten under 50 procent.
Miljöfaktorer som tobaksrök, luftföroreningar och starka dofter kan utlösa astmasymptom. Undvik rökning och rökiga miljöer, använd doftfria produkter och se till att ha god ventilation i hemmet. Regelbunden fysisk aktivitet är viktigt för astmatiker, men välj aktiviteter som är anpassade efter din kondition och konsultera alltid läkare innan du startar ett nytt träningsprogram.
Sök omedelbar vård vid svåra andningsbesvär, blåfärgning av läppar eller fingrar, oförmåga att prata i hela meningar, eller om astmamedicinen inte ger lindring inom 15-20 minuter. Andra varningssignaler inkluderar ökad användning av snabbverkande bronkvidgare, nattliga symtom som stör sömnen, eller minskad fysisk kapacitet.
Regelbundna kontroller på vårdcentralen är viktiga för att övervaka astmakontroll och justera behandling. En astmahandlingsplan hjälper dig att förstå när du ska öka medicineringen eller söka vård. Vid planerade resor bör astmatiker ha extra mediciner, känna till vilka vårdmöjligheter som finns på destinationen, och vara medvetna om potentiella triggers på resemålet.
